Meny
  1. Använda legimus.se
  2. Appen Legimus
  3. Läsa
  4. Våra medier
  5. Vanliga frågor
  6. Lästips
  7. För bibliotek
  8. Student
  9. Barn
  10. Lättläst
  11. Andra språk
  12. Om webbplatsen
  13. Mina sidor
Sökfilter
Sökparametrar
Start för innehåll

Utbildningshistoria

Omslagsbild för Utbildningshistoria
Bokens år:
2011
Språk:
Svenska
Medieform:
Talbok med text
Omfång:
1 CD-Rom
Ladda ner provlyssningsfil

Beskrivning

Genom ett fördjupat resonemang presenteras det svenska utbildningssystemet historia. Det handlar om den ekonomiska historien, lärarkårens utveckling, sociala förhållandens betydelse, utbildningspolitik samt betyg och bedömning. Historiska presentationer ges av de olika skolformerna och en rad skolämnen. Vänder sig bland annat till blivande lärare
Lägg till i:
  1. Beställ eller ladda ner

  2. Beskrivning

  3. Innehåll

  4. Betyg

Innehåll för Utbildningshistoria

  1. Bokens webbplats 13
  2. Förord 15
  3. Författarpresentation 17
  4. Om utbildningshistoria 23
  5. Esbjörn Larsson och Johannes Westberg
  6. En lärobok i utbildningens historia 23
  7. Bokens disposition 24
  8. Litteratur 25
  9. 1. Sveriges historia 27
  10. Fredrik Thisner, Henrik Edgren och Samuel Edquist
  11. Gustav Vasas regentperiod 27
  12. Från stormakt till småstat 28
  13. Frihetstiden och den gustavianska tiden 31
  14. Framväxten av en nationalstat 34
  15. Ett förändrat ekonomiskt och socialt landskap 35
  16. En ny politisk struktur 36
  17. Nationalismen 37
  18. Välfärdsstatens uppgång och fall 38
  19. Demokratisering och välfärdsstatens födelse 39
  20. Välfärdsstatens skördetid och avveckling 39
  21. Samhälle och utbildning 42
  22. Litteratur 42
  23. DEL I UTBILDNINGSSYSTEMENS FÖRHISTORIA
  24. 2. Den lärda skolan 45
  25. Stefan Rimm
  26. Antiken 45
  27. Sofister och filosofer 46
  28. Utvecklingen under romarriket 47
  29. Medeltiden 49
  30. Kyrkan och utbildningen 49
  31. Universitetens etablermg 50
  32. Världslig utbildning under medeltiden 51
  33. Renässansen 52
  34. Reformationen 53
  35. Den svenska 1500-talsskolan 53
  36. 1600-talets vetenskapliga revolutioner 55
  37. 1600-talets lägre skolformer 55
  38. Upplysningens 1700-tal 57
  39. Den svenska 1700-talsskolan 57
  40. Den lärda skolan inför 1800-talet 58
  41. Litteratur 59
  42. 3. Hemundervisning och läskunnighet 61
  43. Daniel Lindmark
  44. Den lärda skolan och folkundervisningen 62
  45. Skolundervisning for samerna 62
  46. Hemundervisningen och kyrkan 64
  47. Läsning och kristendomskunskap 65
  48. Debatten om utanläsningen 68
  49. Debatten om folkundervisningen 69
  50. Sockenskolor och skrivkunnighet 71
  51. Läsundervisning före folkskolan 72
  52. Litteratur 73
  53. 4. Privatundervisning 75
  54. Ola Winberg
  55. Studier av privatundervisningen 76
  56. Privatundervisningens omfattning 76
  57. Adeln och privatundervisningen 78
  58. Utbildning av adelspojkar 79
  59. Utbildning av adelsflickor 80
  60. Lärarinformation och elevinformation 80
  61. Lärarinformation 81
  62. Elevinformation 82
  63. Privatundervisningens återkomst7 83
  64. Litteratur 83
  65. DEL II SKOLFORMERNAS HISTORIA
  66. 5. Förskolans historia 87
  67. Johannes Westberg
  68. Förskolans historiska ursprung 87
  69. Från undervisning till förskolepedagogik 91
  70. Förskolepedagogikens förutsättningar 92
  71. Kommunens och statens förändrade roll 94
  72. Förskolornas kommunalisering 94
  73. Statens intåg och förskoleverksamhetens expansion 96
  74. Förskolans närmande till skolan 98
  75. Nytt och gammalt i förskolans historia 102
  76. Litteratur 102
  77. 6. Folkskolan och grundskolan 103
  78. Henrik Edgren
  79. Tillkomsten av 1842 års folkskolestadga 104
  80. Folkskolans långsamma etablering 106
  81. Lokalt motstånd och ökat statligt ansvarstagande 107
  82. Liberala och socialdemokratiska reformer 109
  83. Folkskola, demokrati och grundskola 110
  84. Nya läroplaner, decentralisering och friskolor 114
  85. Grundskolan kring sekelskiftet 2000 117
  86. Disciplinering, demokratisering och individualisering 117
  87. Litteratur 119
  88. 7. Läroverk och gymnasieskola 121
  89. Esbjörn Larsson och Johan Prytz
  90. Läroverkens omvandling 121
  91. 1807 års läroverksutbildning och dess kritiker 122
  92. Medelklassens utbildningsbehov 124
  93. Läroverken under 1900-talets första hälft 125
  94. Reallinjen - latinväldets utmanare 130
  95. Läroverken, kyrkan och den klassiska bildningen 130
  96. De reala ämnenas frammarsch 131
  97. Kamratuppfostran och elevaktivitet 134
  98. Gymnasieskolan 136
  99. Orsakerna bakom läroverkets avskaffande 137
  100. Gymnasieskolans utvidgning och homogenisering 139
  101. Från elit- till massutbildning 141
  102. 8. Universitetets historia 143
  103. Carl Frängsmyr
  104. Det självständiga universitetet 144
  105. Universitetens styrelse 144
  106. Den akademiska jurisdiktionen 145
  107. Akademiska lärartjänster 146
  108. Universitetens förändrade tjänstestruktur 147
  109. Tillsättningen av tjänster 148
  110. Kvinnans tillträde till högre studier 149
  111. De första kvinnliga studenterna 149
  112. Kvinnors möjlighet till akademisk karriär 150
  113. Sekelskiftet 2000 och Thamreformen 152
  114. Vetenskaplig forskning och undervisning 152
  115. Efterkrigstidens utbildningsexplosion 154
  116. Från UKAS och högskolereformen till Bologna 155
  117. Gamla universitet i ny skepnad 156
  118. Litteratur 157
  119. 9. Lärarutbildning 159
  120. Emil Bertilsson
  121. Lärarutbildningens rötter 159
  122. Åtskilda lärarutbildningar 160
  123. Läroverkslärarnas utbildning 161
  124. Folkskollärarnas utbildning 162
  125. Småskollärarnas och förskollärarnas utbildning 166
  126. En allt enhetligare lärarutbildning? 167
  127. Fortsatta reformer av lärarutbildningen 169
  128. En hållbar lärarutbildning? 171
  129. Kvinnors väg till läraryrket 171
  130. Lärarstudenterna i historisk belysning 173
  131. Läraren blir en kvinna från arbetarklassen? 174
  132. Lärarutbildning och samhällsförändring 175
  133. Litteratur 176
  134. 10. Folkbildning 179
  135. Anat Berg och Samuel Edquist
  136. Bert tidiga folkbildningen 180
  137. Medelklassens självbildning 180
  138. Medelklassens fostran av de lägre skikten 181
  139. "De lägre skiktens egen medborgarbildning 184
  140. Folkbildningens genombrott 185
  141. Folkhögskolorna, folkrörelserna och studieförbunden 185
  142. Politiska konflikter och borgerlig bildning 187
  143. Folkhemmets folkbildning 188
  144. Studieförbundens etablering och folkhögskolornas tillväxt 188
  145. l folkhemmets mitt 189
  146. Senkapitalismens folkbildning 191
  147. Folkbildningens förändrade relation till staten 192
  148. Mot ökad mångfald 193
  149. Folkbildning i kontinuitet och förändring 194
  150. Litteratur 194
  151. DEL III SKOLÄMNENAS HISTORIA
  152. 11. Historia 199
  153. Janne Holmen
  154. Historieundervisningen före 1800-talet 199
  155. 1800-talets nationella historieskrivning 200
  156. Skiftande metoder för historieundervisning 203
  157. 1900-talets demokratiska historieämne 204
  158. Världskrigen, kalla kriget och historieundervisningen 204
  159. Historieämnet i den demokratiska skolan 205
  160. Källkritikens och projektmetodens genomslag 206
  161. Historieämnets framtid 207
  162. Litteratur 208
  163. 12. Idrottsämnet 209
  164. Björn Sandahl
  165. Skolidrott under formering 209
  166. Den pedagogiska skolgymnastiken 211
  167. Striden om idrottsämnet 215
  168. Den fysiologiska skolidrotten 217
  169. Avreglering och decentralisering 219
  170. Mellan nationalism och folkhälsa 220
  171. Litteratur 221
  172. 13. Musik 223
  173. Jonas Gustafsson
  174. Musikundervisning efter reformationen 223
  175. Musiken i läroverken 224
  176. Folkskolans sångundervisning 225
  177. Från kyrkosång till barnsång 225
  178. Frågan om en systematisk metodik 226
  179. Rytmik och musik i kroppen 227
  180. Jazz eller Kungl. Majts stamsånger? 228
  181. Grundskolans pedagogiska reformer 230
  182. Att skapa och musicera 230
  183. Musikskolor 231
  184. Varför musik? 232
  185. Litteratur 233
  186. 14. Naturvetenskap 235
  187. Magnus Hultén
  188. Naturvetenskapens etablering 235
  189. Naturvetenskapen i utbildningssystemet 236
  190. Naturvetenskapens förvetenskapligande 237
  191. Naturvetenskapens stärkta ställning 239
  192. Laboratoriets didaktik i läroverken 240
  193. Naturlandskapet i folkskolorna 240
  194. Big science, folkhem, tekniska framsteg 241
  195. Folkhemmets tekniklandskap och naturens skönhetsvärden 241
  196. Läroverken, framtidsskaparna och det nya gymnasiet 243
  197. Laboratorieidealet kommer till grundskolan 244
  198. Miljömedvetenhet och hållbar utveckling 245
  199. Naturens intåg 245
  200. Naturvetenskap i förändring 246
  201. Litteratur 247
  202. 15. Samhällskunskap 249
  203. Anna Larsson
  204. Medborgarfostran före andra världskriget 249
  205. Samhällskunskap som skolämne 251
  206. Förändrat ämnesinnehåll och fler perspektiv 252
  207. Samhällskunskapslärarnas utbildning 254
  208. Metoder och arbetssätt 255
  209. Ämnet i perspektiv 257
  210. Litteratur 257
  211. 16. Klassiska och moderna språk 259
  212. Peter Bernhardsson
  213. Språkundervisning före 1800-talet 259
  214. Språkmästare, guvernanter och skolor 260
  215. Språkundervisning i offentliga skolor 262
  216. De moderna språken blir skolämne 264
  217. Metoder i språkundervisningen 265
  218. 1900-talet - engelskan på frammarsch 268
  219. Förändringar och traditioner 269
  220. Litteratur 270
  221. 17. Svenska 271
  222. Henrik Román och Jörgen Mattlar
  223. Modersmålsundervisningen före 1900 271
  224. Fostrande läsning i folkskolan 271
  225. Formell träning av språk och stil i läroverket 273
  226. Modersmålsämnet under tidigt 1900-tal 274
  227. Folkskolan: Medborgerlig språkfostran 274
  228. Läroverk: Skönlitteraturen i centrum 275
  229. Svenska i grund- och gymnasieskolan 277
  230. Debatten om grundskolesvenskan 277
  231. Gymnasieskolans svenskämnen 1965-1990 279
  232. Svenskundervisning för invandrare 280
  233. Svenska för invandrare (sfi) 280
  234. Svenska som andraspråk 281
  235. Från hemspråks- till modersmålsundervisning 282
  236. Svenskämnet inför framtiden 283
  237. Litteratur 284
  238. DEL IV PERSPEKTIV PÅ UTBILDNINGENS HISTORIA
  239. 18. Utbildning och social klass 289
  240. Esbjörn Larsson
  241. Klass, status och kapital 290
  242. Karl Marx och Max Webers klassbegrepp 290
  243. Pierre Bourdieus sociologi 292
  244. 1800-talets segregerade skola 294
  245. Det segmenterade utbildningssystemet 296
  246. Ett delat utbildningssystem 298
  247. Folkskolan som bottenskola 300
  248. Parallellskolesystemets avskaffande 302
  249. Mot ett klasslöst utbildningssystem? 304
  250. Litteratur 306
  251. 19. Utbildning och genus 307
  252. Sara Backman Prytz
  253. Perspektiv på manligt och kvinnligt 307
  254. Hemundervisning 308
  255. Pensioner och internat 311
  256. Pojkar och flickor i folkskolan 312
  257. Flickskolorna 314
  258. Flickskolorna efter 1800-talets mitt 316
  259. Flickskolornas förändring och avveckling 318
  260. Högre läroverk och studentexamen 319
  261. Läroverk för både pojkar och flickor 320
  262. En kvardröjande manlig kultur 322
  263. Jämställd utbildning? 323
  264. Litteratur 324
  265. 20. Utbildningspolitik och läroplanshistoria 325
  266. Pia Skott
  267. En läroplansteoretisk utgångspunkt 325
  268. Utbildningspolitik som produkt och process 327
  269. Mellan stat och kommun 328
  270. Tre historiska skeden 329
  271. Det lokala ansvaret 330
  272. Centralisering och regelstyrning 331
  273. Decentralisering och målstyrning 333
  274. Ett fjärde skede? 335
  275. Att styra genom riktade medel och ökad kontroll 335
  276. Kraven på ett förstatligande av skolan 337
  277. Vår brokiga samtid 339
  278. Litteratur 340
  279. 21. Utbildning och ekonomi 341
  280. Fay Lundh Nilsson och Johannes Westberg
  281. Humankapitalteorin och utbildningens avkastning 341
  282. Humankapital och samhällsekonomi 343
  283. Läs- och skrivkunnighet och samhällsomvandling 344
  284. Samhällsekonomi och högre utbildning 346
  285. Mellan stat, kommun och marknad 348
  286. Framväxten av ett offentligt finansierat skolsystem 349
  287. Marknadskrafter i det offentliga skolväsendet 351
  288. Centraliserade och decentraliserade skolsystem 353
  289. Utbildning som kostnad och investering 354
  290. Litteratur 355
  291. 22. Skolans lärarkårer 357
  292. Johanna Ringarp
  293. Professionella och fackliga strategier 357
  294. Professionella strategier: att höja yrkets status 357
  295. Fackliga strategier: för högre lön och bättre arbetsvillkor 359
  296. Folkskollärarnas organisering 359
  297. Folk- och småskollärarinnornas föreningar 360
  298. Konflikten mellan lärare och lärarinnor 361
  299. Läroverkslärarna 362
  300. Lärarna och enhetsskolan 363
  301. Folkskollärarna och den nya grundskolan 363
  302. Läroverkslärarna, enhetsskolan och LUT 74 364
  303. Förskollärarna 365
  304. Förskollärarnas strategier 367
  305. Kommunaliseringen av skolan 368
  306. Lärarförbunden och kommunaliseringen 369
  307. Lärarkåren och ett förändrat skolväsende 370
  308. Litteratur 371
  309. 23. Utbildning som fostran 373
  310. Joakim Landahl
  311. Ljudnivå och skoldisciplin 374
  312. Det orediga sorlet 374
  313. Den tysta skolan 375
  314. Hjordinstinkt eller mobbning? 377
  315. Massmoralen och den sociala smittan 377
  316. Upptäckten av mobbning 378
  317. Rörliga och stillasittande elever 380
  318. Rörelser och förflyttningar 381
  319. Artigheten 382
  320. Familjen och nöjesindustrin 383
  321. Ett historiskt perspektiv på fostran 384
  322. Litteratur 385
  323. 24. Betyg och bedömning 387
  324. Christian Lundahl
  325. Bedömning i läroverk och folkskola 387
  326. Dubbla examinationer och censorer i läroverk 388
  327. Kunskapsbedömning i folkskolan 389
  328. Läxliggare och omdömesböcker 391
  329. Betygskollegier i flickskolor och läroverk 393
  330. De centrala provens 1900-tal 394
  331. Provens ursprung i lärarerfarenheten 395
  332. Proven blir vetenskapliga test under 1950-talet 395
  333. Kritiken av standardproven och skolan 397
  334. Kunskapsbedömning inför framtiden 399
  335. Litteratur 399
  336. Litteratur 401
  337. Arkivmaterial 401
  338. Webbplatser 401
  339. Övrig litteratur 401
  340. Register 427

Minneslista

Liknande böcker

  1. Lärande, skola, bildning (2012)

    Omslagsbild för Lärande, skola, bildning
    1. Talbok med text Lärande, skola, bildning Talbok med text
    Lägg till i:
  2. Det pedagogiska kulturarvet (2012)

    Omslagsbild för Det pedagogiska kulturarvet
    traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria

    Av: Hartman, Sven G

    Klicka för att sätta betyg på Det pedagogiska kulturarvet.
    1. Talbok med text Det pedagogiska kulturarvet Talbok med text
    Lägg till i:
  3. Mot bättre vetande (2011)

    Omslagsbild för Mot bättre vetande
    en svensk skolhistoria

    Av: Larsson, Hans Albin

    Vad har hänt med den svenska skolan? Vilka drivkrafter har påverkat skolans utveckling? Med fokus på de senaste decenniernas organisatoriska reformer och debatt analyserar förf. skolans utveckling och problem. Boken är lättläst och faktaspäckad och sätter in skolan i dess historiska och strukturella sammanhang. Den är väl anpassad för blivande lärare, lärarutbildare och alla som arbetar inom skolan

    Klicka för att sätta betyg på Mot bättre vetande.
    1. Talbok med text Mot bättre vetande Talbok med text
    Lägg till i:
  4. Den hållbaraste läroplanen (2006)

    Omslagsbild för Den hållbaraste läroplanen
    1919 års undervisningsplan för rikets skolor

    Av: Ekholm, Mats

    Klicka för att sätta betyg på Den hållbaraste läroplanen.
    1. Talbok Den hållbaraste läroplanen Talbok
    Lägg till i: