Jag och Kaminski
Journalisten Sebastian Zöllner har kommit till en punkt i sitt liv när det är dags att åstadkomma något som kan ge honom erkännande och lite kändisskap.
Det här är en underbart rolig och smart roman av tysk-österrikiske författaren Daniel Kehlmann, som även har skrivit Berömmelse och Världens mått. Jag hittade boken av en slump och föll pladask för journalisten Sebastian Zöllner, hans storslagna planer och gigantiska ego. Hans idé för att ta sig ur sin anonyma medelmåttighet är att skriva en biografi över en gammal och till hälften bortglömd konstnär, Manuel Kaminski. För att röna maximalt intresse är tanken att boken släpps först en kort tid efter konstnärens bortgång. Den detaljen är förstås inget han berättar i sina kontakter med konstnären.
Zöllner gräver i Kaminskis förflutna och genomför intervjuer med mer eller mindre motvilliga bekanta från förr. Han reser till orten där Kaminski bor, en liten alpby, och mer eller mindre tvingar sig på konstnären och dennes vuxna dotter. Zöllner är cynisk, hänsynslös och självupptagen, en streber, men han utvecklas och mognar genom sina erfarenheter. Jag och Kaminski finns som talbok.