På legimus.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Läs mer om kakor
Jag Accepterar
  1. Använda Legimus
  2. Appen Legimus
  3. Läsa
  4. Våra medier
  5. Vanliga frågor
  6. Lästips
    1. Topplista talböcker
    2. Nya böcker
    3. Böcker från olika decennier
    4. Blandade tipslistor
    5. Bokklubbar
    6. Böcker med betyg
    7. Inlästa boktips
    8. Böcker på andra språk
    9. Biografier
    10. Norska långserier
    11. Deckare
    12. Faktaböcker
    13. Klassiker
    14. Leva med läsnedsättning
    15. Noveller
    16. Poesi
    17. Romaner
    18. SF och Fantasy
    19. Skräck
    20. Unga vuxna
  7. För bibliotek
  8. Student
  9. Barn och unga
  10. Lättläst
  11. Andra språk
  12. Om webbplatsen
  13. Mina sidor
Sökfilter
Start för innehåll

”Dyslexin och synsvagheten ger mig vilja att kämpa”

Som flerspråkig blivande jurist har Veera Jokirinne alla förutsättningar för att lyckas. Att hon är synsvag och har dyslexi har gjort henne målmedveten och mästerlig på att finna egna vägar.

VeeraVeera Jokirinne skyndar in på caféet vi har stämt träff på. Hon är väl bekant med miljön, här har hon suttit många eftermiddagar med klasskompisar när hon gick på Östra Real, ett par stenkast härifrån. Veera är född i Sverige, men med en pappa från Rumänien och mamma från Finland har mångspråkighet varit en naturlig del av uppväxten.

Finska är Veeras modersmål varför valet av tvåspråkig skola var naturligt. Veera var i 7-årsåldern när det man först trodde var en synnedsättning visade sig vara permanent synsvaghet. Skolgången var svår de första åren. I matematik och finska var det lättare att hänga med, men i svenska halkade hon efter. I många år trodde man att problemen berodde på synsvagheten och hennes tvåspråkighet. Veeras mamma och en av Veeras lärare fick dock till slut igenom en utredning och i sjuan konstaterades det att Veera har dyslexi.
– Jag kände själv att just svenska var ett hinder, finskan var på något sätt lättare att lära och enklare att förstå. Finskan har varit enklare för mig, både att skriva och läsa. I finskan skriver du som det låter och uttalar som du skriver.

För Veera var det helt naturligt att finskan flöt på bättre. I dag är hon medveten om att finskan är ett så kallat högtransparent språk, det vill säga att stavning, ljudning och uttal ligger nära varandra.
I hemmet har Veera talat mest finska, rumänskan beskriver hon som ett ”konversationsspråk” som hon har pratat med sin pappa och släktingar. I dag dominerar svenska för Veera eftersom hon lever här, även om hon för det mesta tänker på både svenska och finska. I skolan, och framförallt i och med att hon började på Östra Reals gymnasium, har studier och vardagsläsning anpassats med hänsyn till synsvagheten och dyslexin. Veera har både lånat ljudböcker och laddat ner talböcker flitigt, från talbokskatalogen i Sverige och från Celia, Finlands motsvarighet till MTM.

Många engagerade och duktiga lärare, stöttande föräldrar och hjälpmedel har banat väg för Veera under skolåren. Men det är hennes kämpavilja, envishet och målmedvetenhet som fört henne dit hon är i dag. Det finns vissa avgörande val i livet som Veera berättar om. Åren på Östra Real är ett exempel på hur hon formats som människa och hur hon fått viljan att läsa vidare.
– Jag hade en fantastisk speciallärare som hittade formerna för hur jag skulle plugga. Det har gjort stor skillnad för mig att få ha en sådan lösningsorienterad lärare. Det fanns inga problem, bara möjliga lösningar.

Att ha tydliga mål och struktur har varit viktigt. Föräldrarnas akademiska bakgrund och Veeras längtan efter en gedigen utbildning som passade hennes personlighet avgjorde valet att läsa juridik.
– Jag ville ha ett yrke där prestation handlar om min tankeförmåga, där jag får vara med i olika processer och där jag får jobba med människor som har olika problem.

Juristutbildningen har varit en rejäl utmaning. Veera berättar målande om hur hon har kämpat sig igenom den enorma mängd kurslitteratur utbildningen för med sig. När kurskamrater kunnat slå i lagboken och skumläsa sig igenom avsnitt, har Veera varit tvungen att ta sig an större textmängder i talboksform för att sedan sortera ut vad som är av vikt. Men hon beskriver även glädjen över att ha klarat av allt så här långt. Drömmen är att få jobba med arbetsrätt, även om det är en bit kvar dit.
– Första steget är en examen, den finns där för alltid. Det är inget som någon kan ta ifrån mig oavsett vilka förutsättningar jag har haft.
Vi går tillsammans över Karlaplan, med skyndande steg till ett möte berättar Veera om våren som ligger framför henne. När hennes juristexamen är klar i slutet av mars står ett utmanande yrkesliv för dörren. Hon skrattar och berättar att ingen av hennes vänner har blivit direkt förvånade över att hon av alla redan lyckats få en projektanställning. l

Om VeraVeera

Veera Jokirinne
Ålder: 26 år
Bor: Stockholm.
Läser: Blandat från biografier till faktaböcker.
Vill helst: Lära mig nya saker.
Drömyrke: Just nu arbetsrättsjurist.

Fakta: Dyslexi på ett språk – dyslexi på alla?

Är vissa språk enklare att lära sig om man har dyslexi? Svaret på frågan är att det faktiskt finns språk som har en struktur och uppbyggnad som är enklare att avkoda och lära sig.  Det finns olika egenskaper hos alfabetiska språk som påverkar inlärning och förståelse av stavning och uttal. Grundprincipen är att skriften kodar uttalet. Men talspråket ligger alltid steget före, vilket innebär att tal och skrift utvecklas i olika takt och dessutom är uttalet oftast mer förutsägbart än själva stavningen – det är alltså lättare att läsa än att stava.

Många faktorer spelar in hur pass lätt ett språk är att lära. Ordlängd, låneord, bevarad historisk stavning och olika stavning av samma uttalsljud är några exempel. Framförallt kan man se hur transparens och stavelsestruktur i ett språk påverkar inlärningsprocessen.

Transparens

Hur genomskinligt, eller förutsägbart, är sambandet mellan tal och skrift? Beroende på hur nära stavning och uttal ligger kan man dela in språk som högtransparenta respektive lågtransparenta. Exempel på högtransparenta språk (där uttal och stavning ligger nära) är finska, turkiska, italienska och ungerska. Exempel på lågtransparenta språk (där stavning och uttal är mycket oförutsägbart) är franska, danska och engelska.

Stavelsestruktur

Språken har även olika stavelsestrukturer, det vill säga själva strukturen av konsonanter och vokaler inom en stavelse. Enkel stavelsestruktur kan man finna i finska och italienska, medan en mer komplex stavelsestruktur finns i engelska och svenska.
Sammanfattningsvis går alltså läs- och skrivinlärningen snabbare på språk med hög transparens och enkel stavelsestruktur. Det här kan man se hos turkiska och finska barn till exempel. Redan första skolåret kan man se så kallad ”takeffekt” i ord- och nonsensordläsning hos dessa barn. Engelska och danska barn når samma nivå först i skolår tre.

TEXT OCH FOTO MARITA FORSBERG

Artikeln har tidigare varit publicerad i Bibliotek för alla nr. 1 2013.

Beställ enstaka nummer av Bibliotek för alla eller prenumerera på mtm.se

Veeras boktips

  1. Vardagshjältar (2010)

    Omslagsbild för Vardagshjältar

    Av: Joly, Eva

    Vardagshjältar Talbok Talbok

    E.J., fransk undersökningsdomare med norsk bakgrund, blev under 1990-talet känd för sin granskning av en korruptionshärva i oljebolaget Elf. Tillsammans med journalisten M.M. berättar hon här om s.k. whistle-blowers runtom i världen, människor som vågar slå larm om fiffel, mutor och brottslighet, trots att de då sätter sina egna liv och sin egen trygghet på spel. Intressant och läsvärt om allvarliga samhällsproblem. Förlaga: SNS, 2010

    Klicka för att sätta betyg på Vardagshjältar.
    Lägg till i:

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

Besökarnas kommentarer

Inga kommentarer lämnade

Telefontider idag

Svarstjänsten

08:30-12:00Tel 08-580 02 710E-post: info@mtm.se

Punktskrifts- och prenumerationsservice

09:00-12:0008-580 02 720E-post: punktskrift@mtm.se
Senast ändrad: 2014-07-02 | Legimus