På legimus.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Läs mer om kakor
Jag Accepterar
  1. Använda Legimus
  2. Appen Legimus
  3. Läsa
  4. Våra medier
  5. Vanliga frågor
  6. Lästips
    1. Topplista talböcker
    2. Nya böcker
    3. Böcker från olika decennier
    4. Blandade tipslistor
    5. Bokklubbar
    6. Böcker med betyg
    7. Inlästa boktips
    8. Böcker på andra språk
    9. Biografier
    10. Norska långserier
    11. Deckare
    12. Faktaböcker
    13. Klassiker
    14. Leva med läsnedsättning
    15. Noveller
    16. Poesi
    17. Romaner
    18. SF och Fantasy
    19. Skräck
    20. Unga vuxna
  7. För bibliotek
  8. Student
  9. Barn och unga
  10. Lättläst
  11. Andra språk
  12. Om webbplatsen
  13. Mina sidor
Sökfilter
Start för innehåll

Cao Xueqin 300 år

Om den kinesiske författare Cao Xueqin fortfarande hade varit i livet skulle han ha fyllt 300 år i år. Exakt när vet man inte – faktum är att det inte är helt säkert vilket år han föddes, men 1715 är det årtal som oftast uppges.

Bild ur tv-serien Drömmar om röda gemak från 2010Alla länder har sina klassiska litterära verk, och Kina med sin långa skrifttradition utgör förstås inget undantag. När det gäller äldre romantradition är det framförallt fyra stora verk man brukar tala om (egentligen fem, men det femte räknas som gravt osedligt och brukar sorteras bort från listorna). Tre av dessa stora verk finns översatta till svenska: Berättelser från träskmarkerna, Färden till västern och Drömmar om röda gemak. Det är den sista romanen, Drömmar om röda gemak, som var Cao Xueqins livsverk.

Cao Xueqin föddes in i en familj som stod på höjden av sin makt och härlighet. Hans farfarsbror var textilkommissionär – en hög och mycket lukrativ post i den kinesiska byråkratin – och släkten var oerhört rik. Men redan när Cao Xueqin var liten föll släkten i onåd hos kejsaren, en stor del av deras egendomar konfiskerades och därefter gick det bara utför. Cao bosatte sig så småningom i västra delen av Peking där han ägnade sig åt att umgås med vänner, studera och skriva på sitt stora epos – en fiktionaliserad skildring av släkten Caos nedgång och fall.

Huvudpersonen i Drömmar om röda gemak är Jia Baoyu, en intelligent och snabbtänkt pojke som är sin mors och farmors ögonsten, men ganska illa omtyckt av sin far som tycker att han är lat och omanlig. Baoyu växer upp i ett av de två palats där släkten Jias två grenar bor. Ständigt omgiven av tjänare och tjänarinnor lever han ett lyxliv som trots sitt överdåd är ganska instängt. Förutom de många byggnaderna i palatsanläggningen – som är så stor att familjemedlemmarna ibland åker häst och vagn när de färdas mellan de olika husen – finns här också en magnifik parkanläggning, Perspektivträdgården, som skapades när Baoyus storasyster fick göra sitt första och sista besök hos familjen efter att hon upphöjts till kejserlig konkubin.

Baoyu främsta jämnåriga vänner är hans kvinnliga kusiner. Till skillnad från de andra unga männen i släkten är Baoyu nämligen inte alls intresserad av ”pojkaktiga” saker utan insisterar på att flickor är av en bättre sort: renare, klokare och ädlare. Därför är det också flickorna i familjen som han väljer att umgås med, och tillsammans med dem flyttar han in i Perspektivträdgårdens paviljonger.

Mellan ungdomarna försiggår i tysthet ett kärleksdrama. Baoyu är djupt fäst vid sin kusin Lin Daiyu, som också är förälskad i honom. Men eftersom hon är fattig, föräldralös, sjuklig och dessutom släkt med honom på faderssidan är chansen att de ska kunna gifta sig ganska liten. Den förmånen tycks reserverad för en annan kusin, Xue Baochai. Flickorna är trots det goda vänner, men vänskapen sätts ibland på hårda prov.

Det ingen av dem är medveten om är att deras öden är förenade på ett högre plan. Baoyu är nämligen den mänskliga inkarnationen av en magisk sten och Daiyu var en gång en blomma som i sin mänskliga gestalt måste återbetala en skuld till stenen med sina tårar. Stenen har kommit till den jordiska världen för att lära sig alla tings förgänglighet och Baoyus liv är en lång resa mot upplysning och mot insikten om att världen med dess prakt och prål är en illusion. Därför är romanen också full av anspelningar på illusioner, föreställningar, spel och situationer där det vi ser som verkligt ifrågasätts. Baoyus efternamn ”Jia” uttalas till exempel likadant som det kinesiska ordet för ”falsk” och mitt i romanen träffar han en gosse som är en avbild av honom själv och vars namn är Zhen Baoyu. ”Zhen” uttalas likadant som ordet för ”sann”, så vem är egentligen den sanne Baoyu och vem är den falske?

Det är inte en slump att porten till Illusionens rike pryds av texten: ”När falskt blir sant blir sant falskt/När overkligt blir verkligt blir verkligt overkligt”.

Faktum är att den berättelse vi läser egentligen är en avskrift av en inskription på samma magiska sten, när den återtagit sin stengestalt.

Den som är kunnig i kinesisk kosmologi och filosofi kan också utläsa annat ur persongalleriet. De fem viktigaste personerna i romanen kan ses som representanter för de fem elementen jord, eld, vatten, metall och luft, samt de årstider de elementen representerar. De befinner sig i ett evigt kretslopp där balansen växlar från den ena till den andra.

Låter det krångligt? Var inte orolig! Även den som inte förstår sig på de djupare filosofiska lagren kan ha stor glädje av romanen när han eller hon väl har tagit sig igenom de något tunga första kapitlen och dras med i handlingen. Ungdomarnas raffinerade konstnärliga sysselsättningar och beskrivningen av vardagen i det stora hushållet är fascinerande och bakom kulisserna pågår mycket som inte tål dagens ljus – incestuösa förhållanden, förskingring och förfall.

Drömmar om röda gemak publicerades först 1791, långt efter Cao Xueqins död, och har alltsedan dess räknats som ett litterärt mästerverk. Flera tv-serier och filmer har gjorts på romanen och i Peking har man byggt en park som ska föreställa Perspektivträdgården. Den betraktas fortfarande av många som den största kinesiska roman som någonsin har skrivits och har gett upphov till en egen forskningsgren som kallas ”rödforskning”. Den har översatts till svenska av sinologen Pär Bergman.

(Bilden är en promotionbild för den tv-serie som gjordes efter romanen 2010)

Drömmar om röda gemak

  1. Guldåldern (2005)

    Omslagsbild för Guldåldern

    Av: Cao, Xueqin

    Guldåldern Talbok Talbok

    Cao Xueqin, kinesisk förf., 1715-1763, till en Kinas märkligaste romansviter. Den gavs ut efter hans död i slutet av 1700-talet. Detta är den första delen av fem. Handlingen utspelas i ett palats i Nanjing och skildrar en aristokratisk familj och släkt i en tillsluten värld. Stor epik, med realism och psykologisk blick för mognadsprocesser hos unga män och kvinnor, spänning mellan könen m.m. Förord av översättaren

    Snittbetyg 5 av 1 st röster. Klicka för att sätta betyg på Guldåldern.
    Lägg till i:
  2. Silveråldern (2007)

    Omslagsbild för Silveråldern

    Av: Cao, Xueqin

    Silveråldern Talbok Talbok

    Del 2 i eposet Drömmar om röda gemak som inleddes med Guldåldern. C.X., 1715-63, beskriver livet i 1700-talets Kina. Det är en bred skildring i aristokratisk miljö under kejsartiden. Vardagslivet i den förmögna familjen skildras långsamt och utförligt; det myllrar av personer, miljöer och detaljer. Centralgestalt är Bayou med tydliga drag av författaren själv. Betraktas som en av de största klassikerna i Kina

    Snittbetyg 5 av 1 st röster. Klicka för att sätta betyg på Silveråldern.
    Lägg till i:
  3. Kopparåldern (2009)

    Omslagsbild för Kopparåldern

    Av: Cao, Xueqin

    Kopparåldern Talbok Talbok

    Del 3 i serien Drömmar om röda gemak inledd med Guldåldern. Denna digra serie romaner är det litterära verk som de flesta kineser uppger har påverkat deras liv mest. Händelserna i denna del äger rum under 1700-talet i aristokratisk miljö och kvinnornas situation blir belyst; såväl de förnäma damernas som tjänsteflickornas. Fascinerande berättelse med ett myller av gestalter. Utförligt förord av översättaren

    Snittbetyg 5 av 1 st röster. Klicka för att sätta betyg på Kopparåldern.
    Lägg till i:
  4. Järnåldern (2010)

    Omslagsbild för Järnåldern

    Av: Cao, Xueqin

    Järnåldern Talbok Talbok

    Del 4 i eposet Drömmar om röda gemak, inledd med Guldåldern. C.X., 1715-63, ger en bred rundmålning av livet i Kina på 1700-talet - från hovliv till ett liv utanför samhället. Främst utspelas romanen i aristokratisk miljö. Kvinnornas tragiska situation blir belyst, inte minst tjänsteflickornas. Här finns ett rikt persongalleri och otaliga intriger. Förord med ordförklaringar av översättaren Pär Bergman

    Snittbetyg 5 av 1 st röster. Klicka för att sätta betyg på Järnåldern.
    Lägg till i:
  5. Stenåldern (2010)

    Omslagsbild för Stenåldern

    Av: Cao, Xueqin

    Stenåldern Talbok Talbok

    Del 5, sista, i den kinesiska romanserien inledd med Guldåldern, ett magnifikt romanverk från 1700-talet. Denna omfattande roman framhålls ofta som den bästa genvägen till kunskap om kejsartidens Kina - från livet i hovkretsarna till de fattigas livsvillkor utanför det etablerade samhället. Framför allt belyses kvinnornas ofta tragiska situation, med viss tonvikt på tjänsteflickornas utsatta ställning

    Snittbetyg 5 av 1 st röster. Klicka för att sätta betyg på Stenåldern.
    Lägg till i:
Nyckelord: Kina, 1700-talet

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

Besökarnas kommentarer

Inga kommentarer lämnade

Telefontider idag

Svarstjänsten

08:30-12:00Tel 08-580 02 710E-post: info@mtm.se

Punktskrifts- och prenumerationsservice

09:00-12:0008-580 02 720E-post: punktskrift@mtm.se
Senast ändrad: 2015-05-26 | Legimus