Ett hål om dagen
Stanley är otursförföljd. En förbannelse har plågat hans släkt i generationer.
Så börjar ”Ett hål om dagen”. Boken är en kul blandning av myt, äventyrsberättelse, och skildring av det tuffa livet på ett läger för ungdomsbrottslingar. Hur Stanley hamnade där är både roligt och plågsamt oturligt.
Varje dag måste killarna på Camp Green Lake gräva ett djupt hål i den torra jorden vid en uttorkad sjö. Det är så nära öken man kan komma. Killarna får knappt med vatten att dricka och solen steker obarmhärtigt. Där finns också livsfarliga ödlor. Först när hålet är en och en halv meter brett och djupt får de vila för dagen.
Det sägs att lägret och grävandet handlar om att göra dem till bättre människor. Men Stanley förstår snart att det finns ett viktigare syfte: att chefen faktiskt letar efter något.
Stanleys kämpar hårt med grävandet, orättvisor och den tuffa jargongen bland killarna. Flera gånger får jag som läsare fundera över makt, rättvisa och vänskap.
Samtidigt vävs dramat ihop med historien om hans förfäders förbannelse. Det gör att boken också blir rolig och överraskande.