Huset mittemot
"Den nittonde oktober 1992 cyklade Jonathan Andersson hem från skolan. Han åt sitt mellanmål och gjorde sina läxor. Sedan gick han upp på vinden och hängde sig. Han var bara tretton år gammal".
När Jonathan Andersson var tretton år gammal hängde han sig i det hus som nu står öde. Ödehuset. En spölik, förfallen villa mitt i bostadsområdet där ingen vågat gå in. Men historien berättas bland skolbarnen om och om igen.
På andra sidan gatan växer Joel upp. Han har lovat sin mamma att aldrig gå till Ödehuset. Nu är Joel själv tretton år. Hans nyfikenhet triggas av att en bil plötsligt står parkerad utanför. Bara sådär – efter 20 år! En lek på en tonårsfest leder till att Joel med kompisar berusade bryter sig in i Ödehuset nattetid.
Sedan följer en kuslig historia, en slags identitetsthriller till utvecklingsroman. Joel dras hela tiden tillbaka till huset och det han upplever där. Han vill förstå och komma Jonathan nära. Alltmer flätas Jonathans historia och person in i Joels egen tillvaro. Han förändras påtagligt och delvis ofrivilligt, det är bortom hans kontroll. I bakgrunden lurar sådant som förtigits på den lilla orten. Och speglar hur tonåringar på olika sätt brottas med självtvivel och uppgivna vuxna som inte når fram. Idag precis som för 20 år sedan.