På legimus.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Läs mer om kakor
Jag Accepterar
  1. Använda Legimus
  2. Appen Legimus
  3. Läsa
  4. Våra medier
  5. Vanliga frågor
  6. Lästips
    1. Topplista talböcker
    2. Nya böcker
    3. Böcker från olika decennier
    4. Blandade tipslistor
    5. Bokklubbar
    6. Böcker med betyg
    7. Inlästa boktips
    8. Böcker på andra språk
    9. Biografier
    10. Norska långserier
    11. Deckare
    12. Faktaböcker
    13. Klassiker
    14. Leva med läsnedsättning
    15. Noveller
    16. Poesi
    17. Romaner
    18. SF och Fantasy
    19. Skräck
    20. Unga vuxna
  7. För bibliotek
  8. Student
  9. Barn och unga
  10. Lättläst
  11. Andra språk
  12. Om webbplatsen
  13. Mina sidor
Sökfilter
Start för innehåll

17 december

100 år av kvinnlig rösträtt

Kampen för kvinnlig rösträtt startade redan vid 1900-talets början. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildades 1903 och 1913 lyckades föreningen samla in 350 000 namnunderskrifter för kvinnlig rösträtt.

Den 17 december är det 100 år sedan förslaget till demokrati- och rösträttsreformen lades fram för den svenska riksdagen. Riksdagen röstade då ja till att införa allmän och lika rösträtt för alla, även för kvinnor. Det var dock först 1921 som grundlagen ändrades och kvinnor kunde rösta.

 

  1. Rösträtt för kvinnor (2016)

    Omslagsbild för Rösträtt för kvinnor

    Av: Teleman, Sara

    Rösträtt för kvinnor Lättläst talbok med text Lättläst talbok med text

    På många håll i världen firar kvinnlig rösträtt 100 år. I Sverige fick kvinnorna gå till valurnorna första gången 1921. Idag är det självklart att alla får rösta i de politiska valen i Sverige. Men så har det inte alltid varit. Det krävdes en lång kamp innan kvinnorna fick sin rätt. Följ med på en resa genom historien och lär dig mer om kvinnorna som var feminister långt innan ordet var känt. S.T. författare och illustratör

    Klicka för att sätta betyg på Rösträtt för kvinnor.

    Boken finns även som:

    1. Rösträtt för kvinnor Lättläst punktskriftsbok Lättläst punktskriftsbok
    Lägg till i:
  2. Vår rättmätiga plats (2011)

    Omslagsbild för Vår rättmätiga plats
    om kvinnornas kamp för rösträtt

    Av: Hedvall, Barbro

    Vår rättmätiga plats Talbok Talbok

    Som sista land i Norden införde Sverige 1921 rösträtt för kvinnor. Vilka var det som drev kampen? Vilka motarbetade dem? Och varför tog det så lång tid? B.H., politisk journalist, ger sin bild av den svenska kvinnorösträttsrörelsen. Hon berättar om de långa åren av kamp, där LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, hade en ledande roll och lyfter fram vad som präglade dess medlemma. Den tryckta boken är rikt illustrerad

    Klicka för att sätta betyg på Vår rättmätiga plats.
    Lägg till i:
  3. Kvinnor får röst (2006)

    Omslagsbild för Kvinnor får röst
    kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse

    Av: Florin, Christina

    Kvinnor får röst Talbok Talbok

    C.F., professor i kvinnohistoria, har skrivit en bok om sex av henne utvalda ledande rösträttskvinnor och deras kamp för kvinnors rösträtt. Med deras brevväxling som källa har förf. lyft fram det hårda och slitsamma arbetet. De ledande kvinnorna var Signe Bergman, Ann Margret Holmgren, Anna Bugge Wicksell, Gerda Hellberg, Gulli Petrini och Frigga Carlberg. Inläst ur Atlas, 2006

    Klicka för att sätta betyg på Kvinnor får röst.
    Lägg till i:
  4. Politikens genusgränser (2004)

    Omslagsbild för Politikens genusgränser
    den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap 1902-1921

    Av: Rönnbäck, Josefin

    Politikens genusgränser Talbok Talbok

    Avhandling som handlar om den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap i Sverige 1902-1921. Enligt förf. har kvinnorösträttsfrågan och kvinnokampen osynliggjorts i den nationella historieskrivningen om demokratiseringsprocessen. Avhandlingen är i viss mening en nytolkning av denna dynamiska period i svensk historia och visar hur det politiska livet struktureras efter föreställningar om kön. Inläst ur Atlas, 2004

    Klicka för att sätta betyg på Politikens genusgränser.
    Lägg till i:
  5. Pennskaftet (1969)

    Omslagsbild för Pennskaftet

    Av: Wägner, Elin

    Pennskaftet Talbok Talbok

    Roman från 1910 i stockholmsmiljö med ett varierat galleri av yrkeskvinnor, främst journalister. En av dem kallas Pennskaftet - arkitekten Dick är hennes älskade - Cecilia Bech är en annan. Tre huvudteman: arbetet för kvinnans rösträtt, kvinnans förhållande yrke/erotik samt alla kvinnors samhörighet

    Klicka för att sätta betyg på Pennskaftet.

    Boken finns även som:

    1. Pennskaftet Punktskriftsbok Punktskriftsbok
    Lägg till i:
  6. Den sanna frigörelsen (1997)

    Omslagsbild för Den sanna frigörelsen
    Fredrika-Bremer-förbundet 1884-1921

    Av: Manns, Ulla

    Den sanna frigörelsen Talbok Talbok

    Om idéutvecklingen inom den borgerliga kvinnorörelsens främsta företrädare Fredrika-Bremer-förbundet, från starten 1884 till 1921, då kvinnlig rösträtt infördes. Förbundet verkade för det goda samhället med sedlig och sexuell jämlikhet, där kvinnor och män samarbetade. Detta kritiserades av bl.a. Ellen Key, som menade att kvinnans roll var samhällsmoderns. Inläst ur Symposion, 1997

    Klicka för att sätta betyg på Den sanna frigörelsen.
    Lägg till i:
Nyckelord: Faktaböcker, Demokrati

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

Besökarnas kommentarer

Inga kommentarer lämnade

Telefontider idag

Svarstjänsten

08:30-12:00Tel 08-580 02 710E-post: info@mtm.se

Punktskrifts- och prenumerationsservice

09:00-12:0008-580 02 720E-post: punktskrift@mtm.se
Senast ändrad: 2018-12-17 | Legimus