På legimus.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Läs mer om kakor
Jag Accepterar
  1. Använda Legimus
  2. Appen Legimus
  3. Läsa
  4. Våra medier
  5. Vanliga frågor
  6. Lästips
    1. Topplista talböcker
    2. Nya böcker
    3. Böcker från olika decennier
    4. Blandade tipslistor
    5. Bokklubbar
    6. Böcker med betyg
    7. Inlästa boktips
    8. Böcker på andra språk
    9. Biografier
    10. Norska långserier
    11. Deckare
    12. Faktaböcker
    13. Klassiker
    14. Leva med läsnedsättning
    15. Noveller
    16. Poesi
    17. Romaner
    18. SF och Fantasy
    19. Skräck
    20. Unga vuxna
  7. För bibliotek
  8. Student
  9. Barn och unga
  10. Lättläst
  11. Andra språk
  12. Om webbplatsen
  13. Mina sidor
Sökfilter
Start för innehåll

Samernas nationaldag

100-årsjubileum den 6 februari

RenhjordDet första samiska landsmötet hölls i Trondheim för hundra år sedan, den 6 februari 1917. Då samlades över hundra samer, både kvinnor och män, från Sverige och Norge för att diskutera gemensamma problem och för att se förändring i den rådande segregationspolitiken.

Den 6 februari har därför blivit en viktig symboldag för alla samer, oavsett om man bor i Sverige, Norge, Finland eller Ryssland. Samerådet beslutade 1992 i Helsingfors att den 6 februari skulle vara samernas gemensamma nationaldag.

Den samiska flaggan, som också är för alla samer, är formgiven av Astrid Båhl. Den röda delen av cirkeln symboliserar solen medan den blåa månen.  Övriga färger är traditionella samiska färger som också finns i den samiska dräkten.

Här är ett axplock av böcker, både berättelser och facklitteratur, som belyser den samiska historien och kulturen. Passa också på att läsa nya tillskott på nordsamiska. Där hittar du en släktroman, en kåserisamling och en poesibok. Under fliken Barn & Unga tipsar vi om böcker med ett samiskt tema för yngre publik.

Samiska böcker

  1. Goldnan golleguolbanat (2014)

    Omslagsbild för Goldnan golleguolbanat
    romána

    Av: Vest, Jovnna-Ánde

    Goldnan golleguolbanat Talbok Talbok

    Romanen skildrar olika generationer kvinnors liv. Släktroman. Inläst på nordsamiska

    Klicka för att sätta betyg på Goldnan golleguolbanat.
    Lägg till i:
  2. Lex Sápmi ja eará joccit (2015)

    Omslagsbild för Lex Sápmi ja eará joccit
    Lex Sápmi ja muita pakinanpätkiä

    Av: Lukkari, Rauni Magga

    Lex Sápmi ja eará joccit Talbok Talbok

    Kaksikielinen pakinakokelma. Pakinat ovat pohjoisaamen- ja suomenkielisiä. En tvåspråkig kåserisamling. Kåserierna är på nordsamiska och finska

    Klicka för att sätta betyg på Lex Sápmi ja eará joccit.
    Lägg till i:
  3. Gollebiekkat almmi dievva (1989)

    Omslagsbild för Gollebiekkat almmi dievva
    Lägg till i:
  4. Rock art in Sápmi (2014)

    Omslagsbild för Rock art in Sápmi
    images and stories : guvvieh jïh soptsestidie : bilder och berättelser
     
    Rock art in Sápmi Talbok Talbok Klicka för att sätta betyg på Rock art in Sápmi.
    Lägg till i:
  5. Fattiga som de voro (2007)

    Omslagsbild för Fattiga som de voro
    berättelsen om Stor-Nila, Lill-Docka och andra människor i Lappmarken under 1800-talet

    Av: Ekerlid, Birger

    Fattiga som de voro Talbok Talbok

    I dokumentärromanens form berättar förf. om samen Stor-Nila, Nils Nilsson, hans hustru Maria, Lill-Docka, och deras liv i södra Lapplands fjälltrakter under 1800-talet. När hustrun väntar deras första barn döms Stor-Nila för dråp till två års straffarbete på Långholmen. Renhjorden splittras och familjen lever ett liv i fattigdom och utanförskap. I deras öde speglas också tidens omfattande samhällsförändringar. Förlaga: Jengel, 2007

    Klicka för att sätta betyg på Fattiga som de voro.
    Lägg till i:
  6. Renskötarkvinnor och livet i de sista rajderna (2013)

    Omslagsbild för Renskötarkvinnor och livet i de sista rajderna

    Av: Ryd, Lilian

    Renskötarkvinnor och livet i de sista rajderna Talbok Talbok

    L. R. har intervjuat äldre samer och svenskar i Lappland och berättar om hur livet tedde sig för Europas sista nomader. De bodde i kåtor och flyttade med renrajd från skog till fjäll. Familjen var nära sin renhjord året runt. Det var en tillvaro som krävde djupa kunskaper om djur och natur. Vi får även veta hur kvinnorna klarade barnavård, mat och hygien i kåtorna, och ta del av deras tankar kring till exempel arbete, frihet, kärlek och äktenskap

    Snittbetyg 4 av 1 st röster. Klicka för att sätta betyg på Renskötarkvinnor och livet i de sista rajderna.
    Lägg till i:
  7. Same och lapp - i tid och otid (2006)

    Omslagsbild för Same och lapp - i tid och otid

    Av: Carlsson, Helena

    Same och lapp - i tid och otid Talbok Talbok

    Om samernas ursprung och tidiga historia till dagsaktuella frågor om lagstiftningen kring markutnyttjande, jakt- och fiskerätter samt frågor om samisk kultur och identitet. Koloniseringen av norra Sverige och kyrkans mission behandlas i sitt historiska perspektiv. Många kontroversiella frågor ventileras. H.C. låter olika synpunkter få komma till tals utan att själv ta ställning. Inläst ur Ord&visor, 2006

    Klicka för att sätta betyg på Same och lapp - i tid och otid.
    Lägg till i:
  8. Kolonisterna på hjortronmyrarna (2010)

    Omslagsbild för Kolonisterna på hjortronmyrarna

    Av: Montmar, Lilian O

    Kolonisterna på hjortronmyrarna Talbok Talbok

    Mellan 1800-talet och 1920-talet utvandrade 1,3 miljoner svenskar till framför allt USA. Sociala och ekonomiska problem hade fått dem att lämna sitt hemland och söka ett nytt liv på andra sidan Atlanten. För att hejda utvandringen och få fart på skogsindustrin upplät regeringen så kallade kolonat i norr där arbetslösa svenskar kunde slå sig ner, bruka jorden och arbeta i skogen. I denna dokumentärroman får vi följa en av dem, Per Albin Andersson

    Klicka för att sätta betyg på Kolonisterna på hjortronmyrarna.
    Lägg till i:
  9. Stulet land (2008)

    Omslagsbild för Stulet land
    svensk makt på samisk mark

    Av: Lundmark, Lennart

    Stulet land Talbok Talbok

    Framställningen ger grundläggande kunskaper om den svenska statens samepolitik från 1500-talet fram till samernas villkor under 1800-talet och deras ställning idag. Förf. pekar också på vad han menar är svagheter i statens påstående om att den har en historiskt grundad äganderätt till fjällområdena. L.L., docent i historia, har tidigare skrivit om den svenska statens politik mot samerna. Förlaga: Ordfront, 2008

    Klicka för att sätta betyg på Stulet land.
    Lägg till i:
  10. Mitt liv som renskötare (2007)

    Omslagsbild för Mitt liv som renskötare

    Av: Kuoljok, Apmut Ivar

    Mitt liv som renskötare Talbok Talbok

    Självbiografi som bygger på dagboksanteckningar och ger inblick i hur ett starkt traditionsbundet yrke förändrats under 1900-talet. De sista stora renrajderna drog genom Jokkmokksfjällen i början av 1950-talet. Kuoljok skildrar hur förutsättningarna för renskötseln försämrats på grund av vattenkraftsutbyggnad och modernt skogsbruk, medan nya tekniska hjälpmedel gjort renskötarnas liv lättare. Förlaga: Ord & visor, 2007

    Klicka för att sätta betyg på Mitt liv som renskötare.
    Lägg till i:
  11. Samernas historia fram till 1750 (2006)

    Omslagsbild för Samernas historia fram till 1750

    Av: Hansen, Lars Ivar

    Samernas historia fram till 1750 Talbok Talbok

    Boken är första delen i den hittills mest omfattande översikten om samernas historia. Förf:na, professorer vid universitetet i Tromsö och Nordens främsta kännare av samisk historia, har sammanställt och kritiskt värderat tidigare och pågående forskning inom arkeologi, historia, religionsvetenskap, etnografi och lingvistik. Boken tar också upp flera aktuella frågor. Omfattande litteraturförteckning samt register ingår. Förlaga: Liber, 2006

    Klicka för att sätta betyg på Samernas historia fram till 1750.
    Lägg till i:
  12. När jag var tretton blev jag same (2006)

    Omslagsbild för När jag var tretton blev jag same

    Av: Zak, Monica

    När jag var tretton blev jag same Talbok Talbok

    Det var i sjuan vändpunkten kom för Sandra då hon fick reda på att man kunde läsa samiska som hemspråk i skolan. Men det var bara samebarn som fick och Sandra räknades inte till dem då bara hennes mamma är same. Idag är hon 27 år och uppträder bl.a. med att jojka och berätta om den samiska kulturen. Vi får tillsammans med Sandras personliga berättelse veta en del även om språk och historia. Förlaga: En bok för alla, 2006

    Klicka för att sätta betyg på När jag var tretton blev jag same.

    Boken finns även som:

    1. När jag var tretton blev jag same Talbok Talbok
    2. När jag var tretton blev jag same Punktskriftsbok Punktskriftsbok
    Lägg till i:
  13. Sameboken (2006)

    Omslagsbild för Sameboken

    Av: Rask, Lars

    Sameboken Talbok Talbok

    Kortfattat och lättläst om samer och samisk kultur, med viss betoning på samerna i Sverige. Förf. redogör för samernas historia, renskötsel, konsthantverk, musik och nutida livsvillkor. Här påpekas också att samerna är ett enda folk. Deras hembygd är Sápmi, Sameland, som sträcker sig över fyra länder på Nordkalotten. Den tryckta boken är rikt illustrerad. Förlaga: Uppsjö, 2006

    Klicka för att sätta betyg på Sameboken.
    Lägg till i:
Nyckelord: Fakta, Romaner

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

Besökarnas kommentarer

Inga kommentarer lämnade

Telefontider idag

Svarstjänsten

08:30-12:00Tel 08-580 02 710E-post: info@mtm.se

Punktskrifts- och prenumerationsservice

09:00-12:0008-580 02 720E-post: punktskrift@mtm.se
Senast ändrad: 2017-02-06 | Legimus