Snökristallers tyngd

Vintersportmästerskapens tid är här och det är dags att imponeras och förundras över prestationerna på isar, i backar och i spår. För oss som sitter i soffan och funderar på vad det är som driver människor att pressa sin kropp till det yttersta utan att vara jagad av ett lejon, vad det är som får någon att vilja kasta sig utför ett isigt berg i 120 kilometer i timmen med bara skidor på fötterna och en hjälm på huvudet och hur många vurpor det går på en lyckad kvadrupel kommer här ett boktips.

I Snökristallers tyngd drömmer en fjortonårig pojke om att bli backhoppare. Han har talang och förhoppningar om att lyckas men det som driver honom är drömmen om det perfekta hoppet och känslan av att flyga. Så en dag har han inte längre kontroll över högerbenet och faller. Det visar sig vara en muskelsjukdom som gradvis kommer att bli värre. Han berättar inte för någon om sin sjukdom utan bär ensam sin desperation och sin dröm om ett sista perfekt hopp.

Snökristallers tyngd är en fin berättelse om krossade drömmar och outgrundlig ensamhet men också om den första förälskelsen och det knepiga i att bli vuxen. Det handlar om längtan att kasta sig utför stupet och flyga när allt rämnar runt omkring. Längtan efter att inte längre vara fast, varken i sin kropps eller i sin omgivnings begränsningar.